Flödena fylls just nu av människor som visar upp sin egentid. Enkel mat lagad till sig själv, mjukisbyxor klockan sju, en kväll utan planer och utan dåligt samvete. Det låter som en trend, men det finns faktiskt siffror bakom, och de är mer intressanta än själva trenden.
Vi bor allt oftare själva, och det är inget litet undantag
Enligt SCB fanns det 5 002 559 hushåll i Sverige 2025. Den vanligaste hushållstypen är ensamstående utan barn, med drygt 2,1 miljoner hushåll, vilket motsvarar ungefär 42 procent av alla hushåll. Omkring 21 procent av befolkningen bor i ett enpersonshushåll.
Att laga mat till sig själv är alltså inte en nisch. Det är vardag för var femte person i landet.
Det som faktiskt har förändrats
SOM-institutet vid Göteborgs universitet publicerade i juni 2026 en kartläggning av ensamhet som skickades till 33 750 slumpmässigt utvalda personer i september till december 2025, med en nettosvarsfrekvens på 52 procent.
Ett av resultaten är oväntat. År 2015 hade det att bo i ensamhushåll en negativ effekt på hur nöjd man var med sitt liv. I 2025 års mätning syns inget sådant samband alls. Att inte träffa vänner varje månad hade heller ingen negativ effekt på livsnöjdheten 2025.
Samtidigt har umgänget faktiskt minskat. Andelen som umgås med vänner på månadsbasis har gått från 94 procent 1995 till 87 procent 2025, och forskarna konstaterar att minskningen syns i princip i alla samhällsgrupper.
Men känslan av ensamhet är en annan sak
Här går den viktiga gränsen. Forskaren Cornelia Andersson vid SOM-institutet konstaterar att den som känner sig ensam är mindre nöjd med sitt liv, och att den kopplingen står sig oförändrad sedan 2015.
Skillnaden mellan att vara ensam och att känna sig ensam är alltså inte en tröstformulering, den syns i data. Att bo själv och att välja en kväll för sig själv säger i dag väldigt lite om hur du mår. Att sakna gemenskap säger fortfarande allt.
Folkhälsomyndigheten beskriver ofrivillig ensamhet som ett glapp mellan de sociala relationer man har och de man önskar, och lyfter att långvarig ensamhet är förknippad med högre risk för både psykisk och fysisk ohälsa. Myndigheten lämnade i februari 2025 strategin ”Tillsammans, för god gemenskap i hela befolkningen” till regeringen.
Så gör du egentiden till något du faktiskt mår bra av
- Laga riktig mat, även för en. En stekpanna och tjugo minuter räcker. Det som gör skillnad är att måltiden känns som en måltid, inte som en påfyllning.
- Bestäm dig i förväg. En kväll du valt känns annorlunda än en kväll som bara blev. Samma soffa, helt olika upplevelse.
- Ge kvällen en form. En serie du sparat, ett bad, ett kapitel, en promenad runt kvarteret. Struktur gör vilan till vila i stället för till skrollande.
- Håll en kontakt vid liv i veckan. Ett samtal, en promenad, en middag. Egentid fungerar bäst som ett komplement till gemenskap, inte som en ersättning.
- Var ärlig mot dig själv om skillnaden. Frågan är inte hur många kvällar du är ensam, utan om du saknar någon att vara med.
När det tippar över
Egentid som du väljer ger återhämtning. Ensamhet som du inte valt gör motsatsen. Känner du att kvällarna för dig själv börjat kännas som något du fastnat i snarare än något du valt, är det värt att ta på allvar. Prata med någon du litar på, sök upp en aktivitet där du träffar folk regelbundet, eller ta upp det med vårdcentralen om det påverkar sömn, ork eller humör över tid.
Det fina i siffrorna är ändå att den gamla bilden håller på att luckras upp. Att bo själv är i dag så vanligt att det inte längre säger något om hur bra ditt liv är. Det gör att en kväll i mjukisbyxor med en enkel pastarätt får vara precis vad den är: en bra kväll.